Små överlevare

I mars bloggade jag lite om första dyket på länge, som jag gjorde med en vän som då spontant hängde med.Vi hittade två krukor mynta och en hel del små jordgubbsplantor, samt lite annat. Kryddväxten fick stå i köket ett tag, men den verkade inte må så bra, så då var det dags att plantera ut den och nu är den hur fin som helst! Av alla jordgubbsplantor var det bara EN som klarade sej. Även den blev utplanterad efter ett tag och just idag upptäckte jag att den blommat ut! Kanske hinner det bli några jordgubbar ändå?

(Det var förresten då i mars som jag träffade på Apan första gången, det har jag visst glömt att skriva här. Jag fick en ny vän vid en container! Fett grymt! Dumpster Divers Unite!)

Jag kan ju förresten medge att jag kom igång ganska sent med odlingen. Det har blivit en slags provodlingssäsong. Nästa år får jag helt enkelt börja tidigare, och lite mer planerat. Jag har redan funderat ut vad jag ska odla, bland annat en egen örtagård!

Första dyket på länge

Nu har jag äntligen vaknat upp ur min vinterdvala och masat mej ut och gjort första dyket på flera månader. När jag dumpstrade i december höll jag nästan på att frysa fingrarna av mej, jag fick nästan panik. Den här kvällen var dock lite varmare. När jag satt på tunnelbanan dit ringde förresten en (odlingstokig) vän och ville hänga med, kul! Och så väl där hittar vi en massa jordgubbsplantor! I övrigt inte så mycket att hänga i granen, men alltid fint med lite grönsaker. Och jag hittade en burk med Nutella-liknande innehåll. Burklocket var skadat och aluminium-biten över var det hål i, men innehållet var det inget fel på, haha! Åh, nu känner jag nästan hur det vattnas i munnen på mej, mums!

Nytt äventyr, nytt ställe, nya fynd

Tack vare sällskapet lyckades jag cyklandes ta mej till Förorten Långt Borta där vi upptäckte ett nytt spännande ställe omringat av stängsel med taggtråd. Tro dock inte att detta avskrämmer den nyfikna friganen, det är mer som en inbjudan från containrarna: här finns skatter gömda! Hade vi inte hittat ett hål i stängslet hade jag minsann inte dragit mej för att klättra över, trots taggtråden. Frigan för fan.

Nattens friganeskapader bjöd på makalösa mängder av bananer, säkerligen nog för att mätta ett helt dagis. Flera sopsäckar med schyssta bananer fann vi, varför de blev dumpade..? För att skalen var lite bruna, innehållet var dock utmärkt för omedelbar konsumtion. Fruktansvärt synd att alla dessa banansäckar skall fraktas bort och inte kunna avnjutas av någon. De har ju trots allt kommit ända bort från Costa Rica, och så slutar det med att de bli sopor i Sverige!

Efter en hel natts cyklande till Förorten Långt Borta var det äntligen dags att krypa till sängs sisådär runt sju-snåret på morgonen, och fortfarande nu på kvällen känns kroppen slö, men lite slit får man allt tåla om belöningen ska vara att få koppla av på divanen (läs: soffan) ätandes vindruvor likt en kunglighet. Mätt och belåten med fullproppat kylskåp, kan det bli bättre?

// Dumpster Grrl, med hopp om varmare nätter.